söndag 24 november 2019

Tidig söndagsmorgon i Örnsköldsvik den 24 november 2019


Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Förra söndagen var vi på förmiddagsgudstjänst på Frälsningsarmén i Moss i Norge (Bild 1). Det har varit vår hemkår i sammanlagt 13 år. Först nio år på 1980-talet och sedan fyra år på 2010-talet. 

Temat för gudstjänsten var "Riv ned murarna" och jag tänkte för mig själv "finns det fortfarande murar som inte är nedrivna". Vi lever i ett samhälle där man inte vill uppleva murar av regler som talar om hur vi ska leva. Normkritik är ett vägledande ord för många.

Men murar kan ses på två sätt. Å ena sidan är de ett hinder som står i vägen för mig att göra det jag vill. Å andra sidan är murarna ett skydd för det som finns utanför. 

I Bibeln kan vi läsa om hur murarna kan vara en del av en andligt höjdpunkt. Både då de rivs och då de byggs. Murarna runt Jeriko rasade då Guds folk gick runt murarna dag efter dag. Då murarna till Guds tempel började byggas efter fångenskapen i Babylon var det en stor andlig höjdpunkt som inte lämnade någon opåverkad.

Efterhand som gudstjänsten fortskred blev jag lugnad om vilka murar som skulle rivas. Det handlade om våra tankar: "Ty de vapen jag brukar i min kamp hör inte denna världen till utan får kraft av Gud att bryta ner starka fästen. Jag bryter ner tankebyggnader och allt som trotsigt reser sig mot kunskapen om Gud, jag gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus" (2 Kor 10:4-5).

Det finns alltså murar vi ska riva ned och andra vi ska söka skydd bakom för att inte hamna vilse. Det ser ut som det svåra i våra dagar är att veta vilka murar vi ska riva ned och vilka vi ska vårda.

Efter förmiddagsgudstjänsten i Moss körde vi österut till Sverige och under veckan hann vi med mentorsbesök i Värmland, Dalarna och Norrland.

På fredagen kom vi fram till Örnsköldsvik där vi undervisar på Distansbibelskola Norr.

På väggen på kåren i Örnsköldsvik satt en bild från kårens nyblivna vänskapskår i Lettland. På bilden ser vi Ilona och Dmitrij med familj, två av officerarna som ordinerades till frälsningsofficerare i Lettland då vi bodde där. Dom är nu kårledare på kåren i Saldus som vi var med och öppnade under tiden i Lettland (bild 2).
Under helgen i Örnsköldsvik fick vi möta en grupp deltagare som var superhungriga att lära sig mer från Guds ord. Det var en stor inspiration för oss att möta dem (bild 3).
Nu är det söndag morgon och snart dags att gå till förmiddagsgudstjänsten på kåren i Örnsköldsvik. Jag ska tala och kåren ska välkomna fyra nya medlemmar. Sedan bär det av söderut och hem till Västerås.

Ha en välsignad ny vecka
Peter Baronowsky

söndag 17 november 2019

Tidig söndagsmorgon på Jelöy (Norge) den 17 november


Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Den största delen av veckan har vi varit ute på en mentorsresa och besökt frälsningsofficerare i olika delar av landet. Då vi planerade resan tänkte vi att det kunde vara vinter och halt vid den tidpunkten, så vi lämnade bilen hemma och tog oss runt med tåg och buss.

Det blev sammanlagt elva tåg- eller bussresor genom: Östergötland, Småland, Skåne, Halland, Västergötland, Södermanland och Västmanland. 

Vi kom hem från mentorsresan på torsdagskvällen och på fredagsmorgonen satte vi oss i bilen för att köra till Norge och besöka yngste sonen med familj som bor på Frälsningsarméns folkhögskola på Jelöy i Norge (Jelöy är en del av staden Moss).

På Jelöy folkhögskola har vi bott och arbetat i 13 år av vårt yrkesverksamma liv och där har mellansonen tillbringat större delen av sin barndom. Många minnen är förknippade med utsikten över Oslofjorden från vardagsrumsfönstret (Bild 2).
På fredagskvällen kom vi fram lagom för att följa med familjen till frälsningsarmékåren som ligger på samma område som folkhögskolan, kurscentret och officersskolan. Där var det barnaktiviteter och minsta dottern gick till "Junior" för årskurs 1-4, och äldsta dottern gick till "Between" för årskurs 5-7.

På Junior var programmet att laga Sushi. 15-20 små barn utrustade med knivar fick förbereda maten och det blev till slut Sushi för alla. (På bild 3 är det familjens yngsta dotter som lagar Sushi)
På Between var det mellansonen med hustru som svarade för aktiviteterna.

Då mellansonen var i samma ålder som sina döttrar är nu, var det han som gick på barnaktiviteterna på Frälsningsarmén i Moss. Flera av er som läser rupeba.se var under den tiden unga frälsningsofficerare och ansvarade under en period för barnaktiviteterna för våra barn (Vem kunde väl ha anat att mellansonen skulle komma tillbaka till Jelöy som vuxen och arbeta som lärare på folkhögskolan). Tack för hjälpen, alla ungdomsledare!!!

Men nu är det söndagsmorgon och snart dags att gå uppför backen till kåren och förmiddagsgudstjänst. Idag ska man visst insätta en ny FABU-leder i kåren i Moss (FABU = Frelsesarmeens barn og unge. Ungefär detsamma som ungdomsfanjunkare i Sverige). Efter gudstjänsten kör vi österut på E18 som leder hela vägen hem till Västerås.

Ha en välsignad vecka!
Peter Baronowsky

söndag 10 november 2019

Tidig söndagsmorgon i Västerås 10 november 2019

Tidig söndagsmorgon i Västerås 10 november 2019

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Nu är det söndag igen. Det sägs att tiden går fortare då man blir äldre, men det kan ju inte jag veta så mycket om, för jag har ju inte blivit äldre ännu. I varje fall inte om man jämför med Moses. Han var ju åttio år då han fick sin kallelse från Gud. 

En personlig höjdpunkt under veckan var bibeldagen på Västerås kår. Rut och jag hade fått som tema "Den yttersta tiden och Jesu återkomst". Det var bibelundervisning från 10.00-16.00 med korta avbrott för kaffe och lunch. Där fick vi ta fram Bibelns undervisning om Jesu återkomst, vedermödan, uppryckelsen, tidens tecken och mycket mer som hör ihop med den sista tiden. 

Jag tycker att det är underligt att det i våra dagar predikas och undervisas så lite om Jesu återkomst och den sista tiden. Det är ju faktiskt det ämne som Nya Testamentet talar mest om. Jesus gör det ständigt i evangelierna. Paulus har det med i de flesta av sina brev och i några brev är det till och med huvudämnet. Petrus undervisar om det och i några brev är det huvudämnet. Johannes talar om det i sina brev och Johannes uppenbarelse handlar om den sista tiden. Jakob har bara skrivit ett brev, men återkommer till ämnet om den sista tiden flera gånger i sitt brev. Judas (inte han som förrådde Jesus) har skrivit ett enda kapitel i Bibeln och i det kapitlet handlar flera av verserna om den sista tiden.

Så frågan kvarstår: Varför talar vi så lite om det som Nya Testamentet tar så mycket om. Om det var viktigt för den Helige ande att inspirera så många att tala så mycket om det borde det vara högaktuellt även idag. 

Men den här helgen fick vi i alla fall ägna både lördagen och söndagen åt Jesu återkomst.

Jag har haft förmånen att under många år predika och undervisa om den yttersta tiden och jag har fått se att budskapet kan vara livsförvandlande om man presenterar det som det var tänkt i Bibeln, som ett tröstbudskap och inte som ett skrämselbudskap (1 Tess 4:18).

Hösten 1979 var vi nyinflyttade på Jelöy Folkhögskola i Norge. Jag ansvarade för bibellinjen och de övriga linjerna var musik, socialkunskap, datakunskap, slöjd och Collegelinjen. En vecka på höstterminen la vi upp till en temavecka, där alla eleverna fick välja ett annat ämne än sitt linjeval att fördjupa sig i. Det ämne jag inbjöd till var "Endetiden" (Ändens tid på svenska). Jag tror det var 15-20 elever som valde mitt ämne. Under en hel veckas tid läste vi bibelprofetior och fördjupade oss i Bibelns undervisning om den sista tiden. Bland de elever som hade valt mitt ämne fanns en ishockeyspelare från Stjernen i Fredrikstad. I likhet med flera andra i gruppen var han inte kristen. Det var han som på lördagen fick i uppdrag att redovisa för hela skolan vad vi hade arbetat med under veckan. Så kom lördagen och den ena gruppen efter den andra redovisade. Så var det ishockeyspelarens tur. Han ritade ett stort tidsschema på tavlan inför de ca 100 eleverna och alla lärarna. Då han hade berättat färdigt slutade han med orden "Då vi nu vet vad som kommer att hända är det bäst att för oss var och en att vi tänker igenom vår situation". Och det gjorde han. Samma kväll tog han emot Jesus!


Tillbaka till Västerås och bibelhelgen. Efter lördagens undervisning åkte vi ganska direkt till Uppsala. Västerås musikkår skulle medverka på Evangelistfondens årliga prisutdelning på kåren i Uppsala. De tre pristagarna i år var Linda Bergling (Årets hedersevangelist), Sebastian Stakset (Årets evangelist) samt Life Mission (Årets Organisation). Läs mer här: http://www.evangelistfonden.se/
Men nu är det söndagsmorgon och snart dags att åka till kåren i Västerås och avslutningsmötet på bibelhelgen. Jag kommer att tala om hur vår spelplan ser ut som kristna. Det är viktigt att veta hur spelplanen ser ut både i livet och fotboll. I fotboll är det viktigt att veta var man ska göra mål och var man ska hindra att det blir mål. Man måste veta vilka som är medspelare och vilka som är motspelare. Mellansonen är fotbollslärare på Jelöy folkhögskola i Norge. Hans flickor började spela fotboll tidigt i livet, men då jag skulle komma och titta då de spelade match såg det ut som om dom inte alltid var så intresserade av matchen. De stod ofta och pratade med varandra då bollen var långt borta. För att råda bot för det sviktande intresset för matchen hade ledarna infört en del regler som flickorna måste hålla sig till. Jag kommer inte ihåg alla, men jag kommer ihåg att en regel sa att man inte fick hjula under matchen även om bollen var långt borta och man fick inte gå och hålla varandra i handen. Då jag låg och tänkte på det tidigt i morse slog mig plötsligt tanken om kan det vara så illa med Sveriges kristenhet i dag. Är vi ointresserade av "matchen"? Håller vi på med olika sysselsättningar som kan vara trevliga men som inte hjälper till att nå målet?  

Om det är viktigt att veta hur spelplanen ser ut i fotboll så är det ännu viktigare att känna till den spelplan vi har som kristna då vi börjar närma oss denna tidsålders slut. Det är många som har försökt att förutsäga datum för Jesu återkomst, men en sak vet jag säkert: Vi har aldrig varit närmare än nu.
Ha en välsignad vecka
Peter Baronowsky

söndag 3 november 2019

Tidig söndagsmorgon i Västerås den 3 november 2019

Tidig söndagsmorgon i Västerås den 3 november 2019

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Förra veckan avslutades med söndagskväll på Frälsningsarmén i Västerås. Bild och text hämtat från FA Västerås Facebooksida, producerat av Fredrik Bratterud: "Härlig eftermiddagsgudtjänst idag. De som konfirmerades i Halmstad i somras har nu återträff i Västerås och de deltog i gudstjänsten. Ruben predikade och lovsångsteamet (nytt för helgen) ledde oss i härlig lovsång. Böneplatsen fylldes fort med både unga och äldre. Underbart!
Gud är god. ❤️ Jesus är svaret för vår värld idag!"


Rubens predikan på konfagudstjänsten handlade om Josefs liv där både Poti-far och hans hustru Poti-mor spelade en central roll, och temat för predikan var "Det finns mera!"

I tisdags hade vi vår hemgrupp som samlas varannan tisdag. De flesta tisdagar under höstterminen har vi varit på "resande fot", men det är en högtidsstund varje gång vi får vara med. Kåren i Västerås ha sex hemgrupper (Tror jag. Det kan vara fler). De flesta hemgrupperna är indelade geografiskt och några åldersmässigt (för ungdomar och för daglediga).

Gemensamt för hemgrupperna är att vi varje gång samtalar om innehållet i söndagens predikan. Det tycker jag är väldigt bra. Annars finns risken att predikan glöms bort i det ögonblick vi lämnar lokalen på söndagen. Men i hemgruppen får vi tillfälle att samtala om predikan blandat med personliga erfarenheter och vittnesbörd. I vår hemgrupp talade vi mycket om vår egen längtan efter att få uppleva att det finns mera. Både för oss personligen och för kåren.
Den kommande helgen svarar Rut och jag för en bibelhelg på kåren i Västerås. Vi har blivit ombedda att tala över ämnet "Jesu återkomst och den yttersta tiden." Samlingarna blir på lördagen mellan 10.00 och16.00 samt gudstjänst på söndag kl.11.00. Du är välkommen.

Den gångna veckan har det också varit höstlov i skolorna. Det för det goda med sig att vi fick övernattningsbesök av Stockholmsbarnbarnen. Stockholmsbarnbarnens pappa, som dessutom är vår yngste son, hade tagit ledigt från jobbet för att vara med sina flickor i Västerås. Det blev dagar med sällskapsspel och lekar ute och inne.

Men nu är det söndagsmorgon och snart dags att gå på gudstjänst på Frälsningsarmén. Sedan är det dags att förbereda sig för veckan som kommer.

Jag ber att du ska få en välsignad vecka.
Peter Baronowsky

söndag 27 oktober 2019

Tidig söndagsmorgon i Västerås den 27 oktober 2019

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Hösten börjar närma sig sitt slut. Idag går vi över till vintertid. Idag fick du sova en timme längre (om du kommit ihåg att ställa om din klocka).

Veckan som gått har varit en ganska normal vecka. Rut och jag har rest land och rike runt för att besöka officerare som vi är mentorer/coacher för. Det ovanliga har varit att vi kunnat sova hemma varje natt under veckan. 

Under veckan som kommer går vi in i november och året börjar närma sig sitt slut. Men ännu återstår det för oss en del spännande saker som vi ser fram emot.

Helgen 9-10 november har vi blivit ombedda att ha en bibelhelg på vår hemkår Västerås med temat Jesu återkomst och den sista tiden. På lördagen är det samlingar 10.00-16.00. Bibelhelgen avslutas med söndagens gudstjänst kl.11.00. Du är välkommen om du vill få en inblick i Bibelns undervisning om den sista tiden (Om Herren kommer tillbaka innan helgen kommer vi att ställa in bibelhelgen).

Senare i november ska vi undervisa på Distansbibelskola Norr i Örnsköldsvik. Vi undervisade även på den kursen förra året och att undervisa där ser vi som ett stort privilegium.

I december åker vi till Lettland för att ha samtal med de lettiska officerare som vi är mentorer för och då är vi nästan framme i julhelgen.

På tal om julen så vill jag fråga om du har några engelsktalande vänner någonstans på jorden. I sådana fall har vi ett bra förslag till julgåva. Ruts andaktsbok finns på engelska! Vi kan till och med erbjuda oss att skicka ut den till dem du vill, med dig som avsändare och med den julhälsning du vill lägga in i boken. Andaktsboken kostar 150:- och portot utomlands kostar 149:-, inom Sverige 59:-. Om du gör så slipper du portot hem till dig. Vi paketerar, frankerar och sätter på tulldeklaration.

Igår, lördag, fick vi ett mail från en kårledare i Norge med beställning av tio Dagboken på norska, antagligen för utdelning till anställda och frivilliga på kåren. Det kan vara en bra idé till dig som har anställda och frivilliga i Sverige och Norge!

Men nu är det söndagsmorgon. Konfirmanderna har en återträff på kåren i Västerås så det blir säkert fullt på gudstjänsten.

Jag ber att du ska få en ny välsignad vecka
Peter Baronowsky

söndag 20 oktober 2019

Tidig söndagsmorgon i Västerås 20 oktober 2019


Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Den gångna veckan har jag huvudsakligen tillbringat på Jelöy kurscenter i Norge (bilden).

Måndagen började med tidig avfärd 05.30 för att med buss ta mig till Oslo och vidare söderut till Moss. Där mötte mellansonen för att ta mig den sista biten ut till Jelöy. Där har Frälsningsarmén ett utbildningscenter med Folkhögskola, kurscenter officersskola och ett antal idrottsplaner. Där är mellansonen lärare och där har vi själva bott 13 år av vårt yrkesverksamma liv. Det känns nästan som "hemma".

Anledningen till mitt besök på Jelöy var NLDI-kursen (Nordic Leadership Development Institute = Nordiska ledarutvecklingsinstitutet). Det är en ledarutbildning för officerare i Frälsningsarmén som Rut och jag var med att starta och genomföra för lite mer än tio år sedan. Vi har även haft en del undervisning på de olika kurserna.

NLDI-kursen är en två-årig utbildning där kursdeltagarna samlas en vecka varje termin och däremellan pågår kursen som en distansutbildning. Den här gruppen startade vårterminen 2019 och blir färdiga höstterminen 2020.

Deltagarna på kursen kommer från Norge, Sverige, Danmark, Finland, Island och Lettland och kursspråket är engelska.

Veckan på Jelöy Kurscenter gav även en extra bonus: möjlighet att krama om de tre barnbarnen som bor på området. Yngsta barnbarnet Charlie, drygt ett år gammal, kände igen farfar även om det inte är så ofta vi träffas.

På fredagskvällen kom jag tillbaka hem till Västerås. Det är skönt att få sova i sin egen säng!

På tal om barnbarn blev jag igår kväll påmind om att även jag en gång i tiden var ett barn. I lördags kväll ringde någon som jag inte haft kontakt med på många, många år. Han presenterade sig med orden "Hej, det är kapten Miki". Jag visste omedelbart vem det var. I slutet på 1950-talet tillbringade jag alla mina somrar i Tranås. Där tillbringade också en annan ung pojke sina somrar på en bondgård i Uddesbo. Vi brukade leka i lagården i Uddesbo och vår favoritlek hämtade inspiration från en liten serietidning som hette "Vilda Västern". Min kamrat var två år äldre än jag så han tog rollen som hjälten "Kapten Miki". Min roll var Kapten Mikis hjälpreda Windy som normalt var berusad och satt baklänges på hästryggen. 
En sommar hade min kamrat just opererat bort blindtarmen och fick absolut inte hoppa i hö. Men det gjorde han och såret gick upp så han fick åka tillbaka till sjukhuset. Det gick hårt till i Vilda Västern på den tiden.

Min kamrat blev sedermera överste i Frälsningsarmén, men i min ögon var han alltid bara kapten, kapten Miki, och då han plötsligt hörde av sig hade vi ett långt samtal. Det är märkligt hur många detaljer man kan minnas då man börjar tala om gamla tider.

Men nu är det söndagsmorgon och nu laddar vi om för en ny vecka och jag ber att du ska få en välsignad vecka.

Peter Baronowsky

söndag 13 oktober 2019

Tidig söndagsmorgon i Västerås den 13 oktober 2019


Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Så var det söndag igen och vi är tillbaka hemma i Västerås och det känns skönt.

Förra söndagen handlade "Tidig söndagsmorgon" om de olika bibelskolekurser som vi haft under året och om de som ska komma under resten av året. 

Idag vill jag skriva några ord om den dagliga bibelläsningen UTMANINGEN. Det började 2014. Redan i december 2013 skrev en del inlägg för att försöka få så många som möjligt med på UTMANINGEN. Så här skrev jag i ett av inledningsbreven den 2 december 2013:
"Så här går det till!  Den första januari startar UTMANINGEN. UTMANINGEN går ut på att läsa Nya Testamentet och Psaltaren under ett år.
    Rent praktiskt kommer det att innebära att du läser ett kapitel ur Nya Testamentet varje dag, måndag till fredag. Lördag och söndag läser du från Psaltaren. Normalt ett kapitel på lördagen och två kapitel på söndagen. Det låter väl överkomligt. Vi vill bli många som antar UTMANINGEN. Vi vill stimulera Sverige till att bli ett bibelläsande folk. Gud talar till den som läser hans ord. Och Gud har något att säga till var och en av oss...."

Sedan har det bara fortsatt. Jag har skickat ut ett mejl tidigt varje morgon i sex år. Några av er har varit med helt sedan början och den sista december i år har ni mottagit ett morgonmejl från mig varenda dag. 6 årx365 dagar = 2.190 mejl (skrämmande tanke)

Antalet deltagare har vuxit genom åren och numera skickar jag ut flera hundra mejl per dag. Nu kan jag gott tänka mig att det finns flera av er som gärna skulle se att mina mejl upphörde att komma, men inte kommit sig för att säga upp abonnemanget. Jag får själv en hel del mail som jag inte längre är intresserad av.

Så här tänker jag mig fortsättningen på UTMANINGEN. Den sista december i år raderar jag utsändningslistan för UTMANINGEN och för att vara med från och med 2020 måste du anmäla dig till den nya listan "UTMANINGEN 2020". Jag vill naturligtvis att ni allihopa ska vara med, men jag gör detta bara för att ingen som inte vill ha mina morgonmejl längre, ska slippa att få sin in-korg överöst av mina mejl.

Det går alltså att anmäla sig till den nya listan redan nu. Skriv till info@rupeba.se och skriv UTMANINGEN 2020, så kommer du med på den nya listan. Det kostar inget och du kan avsluta ditt abonnemang när du vill.

Nästa år (och året efter) räknar jag med att vi ska läsa GAMLA TESTAMENTET PÅ TVÅ ÅR. Vi börjar alltså den 1 januari 2020 och blir färdiga den sista december 2021.

Från och med UTMANINGEN 2020 räknat jag också att varje dag lägga ut en länk till bibeltexten för det kapitel vi läser. Det betyder att du får både kommentaren och bibeltexten direkt i mobilen. Praktiskt då du sitter på bussen på väg till jobbet.

Alla årets inlägg finns sparade i NT-boken i fyra A5-pärmar där det också finns möjlighet att skriva in sina egna kommentarer från bibelläsningen Du kan beställa dem från info@rupeba.se. Läs mer här:  http://rupebabutiken.blogspot.com/2017/11/nt-boken.html

Men nu är det söndagsmorgon. Dags att ta fram kornetten, se till att ventilerna fungerar efter ett långt uppehåll och bege sig till Frälsningsarmén för förmiddagsgudstjänsten.

Ha en välsignad vecka
Peter Baronowsky

Tidig söndagsmorgon i Västerås 29 december

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet Så var det söndag igen. Efter en veckas julfirande. I måndags körde vi ...