Tidig söndagsmorgon i Örnsköldsvik den 25 november 2018

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Den här söndagsmorgonen befinner vi oss i Örnsköldsvik (Bilden är från kommunens hemsida). Vi är inte dom enda som befinner sig i Örnsköldsvik. Då vi i början av månaden började leta efter ett övernattningsställe i Örnsköldsvik visade det sig att det inte fanns ett enda hotellrum ledigt. Vi ställde oss i kö på flera hotell om det skulle bli något återbud. Till slut lyckades vi få ett rum.

Rut och jag är i Örnsköldsvik för att undervisa på Distansbibelskolan Norr. Jag förstod ganska snart att det till bristningsgränsen fullbokade Örnsköldsvik inte orsakades av Bibelskolan. Det visade sig också vara riktigt. Tomas Ledin har i helgen en föreställning med rubriken SKARPT LÄGE.

Nåväl Distansbibelskola Norr har också varit fullbokat en längre tid och vi känner oss välkomna till Örnsköldsvik och jag upptäckte nyss att det till och med finns ett berg där med samma namn som min fru, RUTBERGET (Se bilden). 

Man skulle kunna säga att vi har samma tema som Ledin, SKARPT LÄGE. Guds ord är verkligen skarpt. Det är till och med "skarpare än något tveeggat svärd" (Heb 4:12).

Vi började helgen på fredagskvällen med undervisning om Apostlagärningarna. På lördagen hade vi två pass om lärjungaskap och på eftermiddagen undervisning om Romarbrevet och Första Korintierbrevet.
 
Nu på söndagsmorgonen har vi först ett pass om  Trons grunder och sedan är det förmiddagsgudstjänst och gemensam middag. 

De allra flesta deltagarna på Distansbibelskola Norr är förhållandevis nya kristna. Och de allra flesta kommer just från kåren i Örnsköldsvik. Det är en fantastisk förmån för oss att få vara med att undervisa en grupp människor som verkligen vill ta till sig Bibelordet.

Att besöka kåren i Örnsköldsvik är inspirerande. Man skulle kunna ge kåren namnet "Kåren som inte ville dö". Kåren bestod för några år sedan av en liten grupp åldrande medlemmar. Men så "från ingenstans" dyker Anita och Henry upp och kåren börjar få nytt liv och upplever en stark tillväxt. 

Alla ni som följer "UTMANINGEN, Gamla Testamentet på två år" läser i dag om det som håller på att hända i Örnsköldsvik och på många andra platser i landet. Dagens inlägg kommer från Joels bok kapitel 3. Här kommer ett utdrag ur dagens inlägg:"Då den tiden börjar närma sig mobiliseras Guds folk. Det utgår ett rop som manar till strid - ett Stridsrop. En uppmaning följer att väcka upp hjältarna (vers 9). Några av hjältarna tror inte ens att de kan något, men de ska förvandlas genom den Helige Andes kraft: ´Låt den svage säga: Jag är stark (vers 10).
Väck hjältarna är ett stridsrop som borde höras i våra församlingar. Det är så många som inte fått tillfälle att utveckla den tjänst som Gud kallar dem till. Det är dags att väcka upp de slumrande resurserna. Utrusta Guds folk med Guds kraft!
Kanske du själv är en av hjältarna som behöver väckas upp? Eller finns det hjältar i din församling som behöver din hjälp för att väckas upp? Det är dags att mobilisera Guds folk!"

Ja, vi lever verkligen i spännande tider. Och snart är det dags för en ny vecka. Jag ber att du ska få uppleva en välsignad vecka.
Peter Baronowsky

Tidig söndagsmorgon i Frufällan den 18 november 2018

Veckorevy från min högst personlig utkikspunkt på livet

Så var det söndag igen och nu kanske någon undrar vad Frufällan är för något och vad i all världen vi gör där. Jag kommer till det i slutet av inlägget.

Som de flesta kanske vet håller vi på att läsa Gamla Testamentet på två år. Idag läste vi kapitel 10. Där mötte jag en en vers som väckte många minnen.

Det var strax före sommaren 1979 som Rut och jag stod på plattformen på Frälsningsarméns sjätte kår i Stockholm på vårt eget farvälmöte. På den tiden var Rut ledare för strängmusikkåren och jag var ledare för hornmusikkåren. Vi hade vuxit upp på sjätte kåren, först som juniorsoldater, "stora" soldater och nu lokala ledare. 

Vi var på väg till Norge. Rut skulle bara föda fram vår yngste son i mitten på sommaren och sedan skulle vi åka. Vi hade hyrt ut vårt radhus i Sollentuna och allt var klart.

Till farvälmötet hade Rut skrivit en melodi på en bibelvers från Hosea. Jag vet inte om innehållet i versen var profetiskt eller om det var en programförklaring för vad vi önskade använda våra liv till. Men där stod vi på plattformen och sjöng tillsammans (Det fanns bara 1917 års översättning på den tiden):
"Sån ut åt eder i rättfärdighet,  skörden efter kärlekens bud, //:bryten eder ny mark://  ty det är tid att söka HERREN,  för att han skall komma och låta rättfärdighet regna över eder." (Sedan börjar det om från början igen och slutar med orden "bryten er ny mark ty det är tid att söka Herren")

Du kan förstås inte höra hur den låter, men det var en fantastiskt fin melodi. Jo, det handlade verkligen om att bryta ny mark. Efter ett år i Norge sålde vi radhuset i Sollentuna.

Under veckan som gått har jag också fördjupat mig i Världsevangelisten Smith Wigglesworth, som går under benämningen "Trons apostel". Han kom ganska tidigt i kontakt med Frälsningsarmén och blev soldat. Han gifte sig senare med en frälsningsofficer, som fick sluta som officer efter giftermålet eftersom officerare inte kunde vara gift med icke-officerare på den tiden.

Det är ingen som vet om Smith Wigglesworth slutade att vara soldat eller om han var det livet ut. Han dog 1947 (Det betyder att jag är från samma tidsepok som han, fast inte så länge. Jag föddes 1946). Du kan läsa inlägget som jag skrev i veckan HÄR.

Men just nu är vi i Frufällan. Du kanske undrar varför Frufällan heter Frufällan. Ja, det är det många som gör och det är väl ingen som med säkerhet vet. Däremot finns det många olika gissningar. Du kan googla på namnet får du se.
Men jag vet i alla fall var Frufällan ligger. Frufällan hör till Borås kommun och ligger norr om om staden, mellan Borås och Fristad. I Fristad bodde vi i tre år efter nämnda Norgevistelse som varade i nio år. Vi har lämnat efter oss barn lite varstans där vi har bott.

Efter de tre åren i Boråstrakten skulle vi flytta till Stockholm och Lännerstahemmet. Äldste sonen blev kvar i Borås och vi sover nu över i hans familjs hus i Frufällan.

Men det finns ännu en orsak att vi besöker Borås. Mellansonen är numera lärare på Jelöy Folkehögskole i Norge (där vi bodde innan vi flyttade till Borås). Han, eller rättare sagt hans fru, födde familjens tredje barn i somras. Det blev en pojke och han fick namnet Charlie (Ruts pappa hette dessutom Charles). Mellansonens fru har sina föräldrar i Kinna i Boråstrakten, och nu är vi alltså i Borås för norgefamiljens barndop för tredje gången i Kinna kyrka.

Nu måste jag också, för familjefridens skull, nämna att vi har ytterligare en son. Den yngste sonen, som blev kvar i Stockholm då vi flyttade till Lettland. Ja han var då redan bortgift och hade flyttat hemifrån en stund tidigare.

Charlie skötte sig utmärkt under hela ceremonin. Här ser du Charlie (Det är han utan skägg) tillsammans med sin pappa.

Men nu är det söndag, barndopet är över. Det var fantastiskt roligt att träffa  barn och barnbarn och annan släkt. Men nu är det snart dags för en ny vecka.

Jag ber att Herren ska ge dig en välsignad vecka.
Peter Baronowsky

Tidig söndagsmorgon den 11 november 2018

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Den här veckan har vi tagit några dagar ledigt och varit bortresta. Ledigt betyder att jag har haft tid att läsa, skriva och förbereda kommande tillfälle.

Jag börjar med förbereda. Läsa och skriva går att skjuta upp lite grann, men förbereda måste man göra innan det är dags att stå fram. Efteråt är det för sent.

FÖRBEREDA
Det som ligger närmast framöver kommer i slutet av november. Då ska Rut och jag undervisa på Frälsningsarméns Bibelskola Norr i Örnsköldsvik. Det är en distansbibelskola som drivs av Ågesta Folkhögskola. Kursen har en längre tid varit fulltecknad med en kölista med dem som inte fick plats den här omgången.

Bibelskola på distans är en verksamhet som Frälsningsarmén i Sverige verkligen lyckats bra med. Då många andra strävar för att få ihop deltagare till sina bibelskolor så är det kö för att få komma med på Distansbibelskolans olika kurser. 

Det är en stor förmån att undervisa på en Bibelskola. Jag brinner verkligen för bibelundervisning och det har varit en huvudinriktning för mig de senaste fyrtio åren, efter det att vi "drabbades" av Gud och fick våra liv helt förvandlade. 

I Örnsköldsvik ska vi undervisa om Nya Testamentet, Lärjungaskap och trons grunder. Jag ser fram mot det!

LÄSA
Under de lediga dagarna har jag också läst två böcker som vi just tagit in i vår webbshop.

En av de nya böckerna är Tomas Dixons bok, "Israel och hela världens framtid". Den är verkligen läsvärd. Boken tar upp bakgrunden om hur Israel blev till och betydelsen av Israel för Guds plan för mänskligheten både nu och i framtiden. 

Den andra nya boken är "Ständigt växande tro" av Smith Wigglesworth. Wigglesworth var en världsevangelist och kallas för Trons apostel (Googla på "Trons apostel" så hittar du Smith Wigglesworth). I boken berättar Wigglesworth om några av de stora under han fick uppleva. Det är lätt för oss att tänka att det var mycket lättare och bättre förr, men Gud var inte bättre förr, han har aldrig varit i bättre form än just nu.

Du kan läsa om de nya böckerna HÄR.

SKRIVA
Det har också blivit lite tid över för att skriva. Jag håller på att skriva en bok om ett av Nya Testamentets mest förekommande tema: Jesus ska komma tillbaka.
Det kan ibland vara svårt att hitta tid till skrivandet, det händer ju så mycket annat i livet, men jag räknar med att boken ska komma ut någon gång under hösten nästa år, om inte Jesus har kommit tillbaka före den tiden. 

Jag kan naturligtvis inte veta när Jesus ska komma tillbaka men naturkatastroferna börjar alltmer anta de apokalyptiska dimensioner som beskrivs i Uppenbarelseboken. Den gångna veckan har en hel stad med 26.000 invånare totalförstörts i en våldsam brand i Kalifornien. Samtidigt hör vi om dramatiska översvämningar där hus sköljs.

Det är bäst att vi tar varningarna från Bibeln på allvar:  "När nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt bör ni då inte leva medan ni ser fram emot Guds dag och påskyndar dess ankomst" (2 Pet 3:11-12)

Var beredd och ha en välsignad vecka
Peter Baronowsky

Tidig söndagsmorgon den 4 november 2018

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Förra veckan avslutades med det sista mötet på Bibelhelgen i Västerås. Många sökte sig fram till förbön (Bild 2). Vi tackar Gud för helgen.

Måndag morgon blev det tidig start för avfärd till Riga. Vi har även detta läsår ett antal officerare i Lettland som vi är coacher/mentorer för. Det är en underlig känsla att komma tillbaka till en miljonstad som varit vårt hem i tre och ett halvt år. Vi hittar i staden, vi vet vilka gator som är enkelriktade, vi känner igen alla platser. Allt känns både hemtamt och främmande.

Vi har inte längre något ansvar för kåren Riga 1. Kåren har fått en ny kårledare från Västra territoriet i USA. Jag tror att det kommer att bli mycket bra.

På tisdagen körde vi hela vägen ut till västkusten i Lettland. Bilresan tar drygt sex timmar tur och retur.  Den vägen har blivit mycket bättre jämfört med då vi bodde där. Storkbona utefter vägen var övergivna och väntar på våren då storkarna återvänder från varmare platser.

På tisdagskvällen tog vi en promenad genom Riga ned till Daugavafloden. Vi brukade gå ned till floden de flesta kvällar då vi bodde där för att ha vår kvällsbön där (Bild 3). Den här kvällen blev bönen ganska kort. Det var kraftig vind, på gränsen till storm. (Bilden från ett tidigare besök, utan storm)

Mot slutet av veckan fick vi besök av yngste sonen med sina två flickor. Det blev besök på ett antal affärer och på favoritlekplatsen i Borås. Under eftermiddagen kom flickorna på att de gärna ville sova över hos oss och så blev det. Sent på kvällen ville flickorna att vi skulle gå ut i mörkret till lekplatsen (Bild 4). Där blev det några lekar och tävlingar och jag tror att de tyckte att det var riktigt "busigt" att vara i ute mörkret på kvällen (var vänlig berätta inte detta för föräldrarna).

Nu är det snart dags för en ny vecka med nya utmaningar och möjligheter. Jag ber att du ska få en välsignad vecka.
Peter Baronowsky